för varje dag som går så blir jag bara mer och mer osäker på dig. förut när jag varje dag såg dig så vart jag lycklig, full med hopp och kärlek. nu är det helt förändrat. jag tänker bara på hur jobbig du varit de andra dagarna när jag träffat dig och om det kommer förbli så. jag vill verkligen inte tänka tanken men jag känner mig nästan tvungen. det känns tillgjort att vara med dig och verkligen inte lika roligt längre. du har förändrats, vad är det med dig ? jag tror du vet att jag menar dig om du tänker efter, jag vet inte. men vänskapen är inte lika stark längre, klarar vi att bygga upp den igen ? för just nu har jag bara lust att bryta den helt och aldrig mer ta tillbaks den igen..