jag kan inte förklara, inte beskriva känslan. det gör så jävla ont när jag tänker på dig. hur du svek mig och lämnade mig ensam kvar när det skulle vara du&jag. säg mig, finns killen jag drömmer om fortfarande kvar ? min syn på dig kommer aldrig att ändras. jag levde för din närhet, jag ville aldrig släppa taget. men du tvingade mig, jag orkade inte längre. du förstörde mitt liv, sänkte mitt självförtroende och självkänsla. jag trodde jag skulle kunna bevisa för dig hur mycket jag älskade dig genom min ärlighet, för att jag aldrig ljög för dig. men jag dög inte, du ville ha någon bättre. du visste att jag grät för dig, att du skar i mitt hjärta, rakt igenom mig. du visste hur mycket jag skulle kunna ge för dig, dö och döda. ändå brydde du dig inte, jag var som luft för dig. någon som inte räckte till hur mycket jag än gav. när du ljög för mig, när du trodde att jag inget förstog. jag letade dag som natt efter ett svar som jag visste inte fanns. du säger så mycket men ingenting är sant. kommer du ihåg när vi satt i sängen och jag började gråta och du höll om mig tills jag slutade .. eller som när du såg på mig att jag inte mådde bra så du tog tag i min hand och släppte inte fören du såg tryggheten i mina ögon. eller de gånger jag försökt berätta för dig hur jag mådde men inte vågat, då har du visat att du i allafall finns där och bryr dig. nu finns du inte kvar, du har blivit någon annan. som en äcklig bitch som bara bryr sig om sig själv. jag förstår inte .. och det kommer jag aldrig göra. men en sak vet jag och det är att när du kommer till mig en vacker dag då det passar dig så ska jag förklara för dig face to face hur det kändes. hur krossad jag blev, hur såret sakta men säkert blev större och större. jag är besviken på dig, jag hoppas du läser det här.