Nu ska jag berätta och försöka förklara något som kan drabba min dyraste och finaste vänskap. Som alla redan vet så gillar jag den här killen väldigt mycket, mer än många andra. Han har det där lilla extra som ingen annan har. Han har något speciellt jag sitter som fast vid, som jag aldrig lyckas släppa taget om. Liksom alla som känner honom, titta på honom ! Hans utseende och personlighet. Han är helt sjukt klart underbar. Jag har aldrig sett någon som honom. Han är så unik, så olik alla andra. Han har och är allt en människa kan önska sig. Han är så jävla stark och modig, han klarar sig igenom allt han behöver ta sig ur när han får problem. Han kämpar verkligen för det han vill och klarar att stå på sig själv i alla lägen. Men ibland kan det bli väldigt många problem mellan honom och mig. Det ena bråket efter det andra rasar in. Men dom minnen vi skapat tillsammans är minnen som slår allt och alltid finns kvar. Vi har alltid så roligt när vi är med varandra. November 07 - Juli 08 var det våran tid tillsammans. Den var guldvärd men kommer någ aldrig mer tillbaka. Precis varje dag var vi med varandra, men den tiden är nog över och kommer aldrig mer igen. Fast jag skulle kunna göra allt för att den ska göra det. Det var den ända tid i världen jag var lycklig och kände att jag levde på riktigt. I hans sällskap kände jag mig trygg och säker vart jag än var. Jag mådde verkligen bra med honom vid min sida. Han stöttade mig i allt. Så länge jag hade honom klarade jag av att ta mig igonom all skit. Ibland undrar jag hur vi splitrades från vårat gamla " oss " Han var den ända jag kunde prata med när något hade hänt. Han var killen man kunde lita på. Han visste allt om mig och stog mig närmare än någon annan. Men grejen var att han inte kände samma för mig. Både han och jag förändrades och från Juli 08 - Augusti 08 pratade vi inte ens med varandra för att vi bråkade, jag vet inte varför menmen, tiden läker alla sår. Vi fick bättre relation med tiden och i oktober började vi prata igen, tiden gick och vi började vara varje dag igen. Men sen hände det igen .. vi kom ifrån varandra yttliggare en gång. Vi träffades en gång i veckan, jag försökte få oss att träffas men han kunde aldrig och var alltid upptagen med andra. Vi bråkar faktiskt nu men jag ångrar allt jag sagt till honom och jag hoppas vi får tillbaka det vi en gång haft igen, att han förlåter mig någon gång i livet. I mitten av bråket sa han till mig att han inte pallade kämpa för vänskapen om vi bara skulle bråka. Jag blev besviken då, jag visste att vi inte skulle klara oss i livet utan att bråka en ända gång till. Ska vi förlora allt vi byggt upp för ett litet bråk ? Jag har i allafall inte lust att ge upp. Men det han sa till mig, jag tog åt mig .. fan vad det gjorde ont i mig. Jag kommer kunna glömma men aldrig förlåta. Det kommer inte gå hur mycket jag än vill. Det jag sa till honom, jag förlåter aldrig mig själv för det. Det var ett misstag och jag har bett om ursäkt, men han har inte tagit åt sig. Riktiga vänner bråkar men riktiga vänner förlåter alltid, eller ? Den här killen är det absolut bästa som hänt mig på riktigt länge. En ängel som lyser upp min dag. Han har frågat mig vem som är min lillebror, vad skulle jag svara ? Jag svarade bara ärligt .. jag sviker inte mitt löfte bara för att han gör det. Jag håller mitt löfte hårt, så är det och ingen kan hindra mig från det. Jag försöker dag som natt få det här att funka men han vägrar. Jag kan ge honom en evighet, han har gått om tid på sig. Jag kan vänta, vänta på honom. Jag ger inte upp, jag offrar allt. Dom flesta som känner mig tycker jag ska lämna honom för att han inte är värd mig .. men grejen är att det är jag som inte är värd honom. Och det vet han, det är därför han inte ger mig någon chans. Han tillhör en klass före mig där jag inte passar in. Killen som texten går ut till ska ta åt sig som fan för jag mennar verkligen det jag säger. Men jag måste bara få säga tack för alla gånger han ställt upp för mig och stöttat mig. Mår han bra gör jag också det. Gråter han, gråter jag. Genom dag & natt, eld & vatten, hat & kärlek, vått & torrt kommer jag gå för honom. Kom ihåg att vad som än händer, så älskar jag dig.