by amanda

|
Hur kunde allt gå så snett ? Du var alltid nummer ett för mig, alltid den jag berättade allt först till och som alltid stog mig närmast. Du är den personen som alltid hjälpte och fanns där för mig, som stog ut med mig vart jag än var hur jag än betedde mig. Jag förstog inte hur allt bara tog slut ? Jag älskar ju dig. Det var ju dom som alltid ville trösta mig. När jag till ex. hade gått ifrån er andra på hammarbybacken utan att ni såg mig och gick och satte mig för mig själv, så märkte du direkt att jag inte var där, så du kollade dig omkring och sen sprang du till mig för att fråga varför jag ville vara ensam hela tiden. Jag svarade aldrig för du visste redan svaret. När alla andra kom sen så bad du dom gå för att få prata med mig själv, och jag kände varför ska jag vara rädd ? Varför ska jag vara rädd för att berätta när jag vet att han är en pålitlig människa. Du stog ju mig närmast, jag gick inte en meter utan dig vid min sida. Jag tror du redan fattat att jag skriver om dig, men jag måste få berätta för jag klarar inte av att inte ha dig kvar längre. Jag vet inte men för mig känns det ibland som om du tror att du kan behandla mig som du vill bara för att  du vet att jag ändå kommer stanna kvar vid dig. Men jag har fått tillbaka mitt självförtroende och min kraft så om du fortsätter som du gör så kanske det aldrig mer blir vi igen, eller överhuvudtaget kompisar igen. För jag orkar inte mer längre. Den här texten går egentligen ut på att du ska fatta att jag verkligen älskar dig mest och att jag saknar dig ... att jag verkligen vill ha tillbaka dig i mitt liv. Jag tror faktiskt att du aldrig har fattat hur mycket du betyder för mig och hur illa du gjorde mig... för den dagen du fattar hur mycket du betyder för mig och hur illa du gjorde mig kommer jag sluta älska dig. Men du kommer aldrig fatta så jag kommer älska dig resten av mitt liv.. förlåt om jag kankse gör så du bara mår ännu sämre men jag vill att du en dag så förstå och ångra dig. Men den dagen om den ens kommer så kanske jag inte ens finns kvar för dig. Så jag tycker att du ska vara rädd om dom vännerna du har kvar än, och om dom som fortfarande älskar dig. Du var omtyckt av alla men nu vet jag inte ens om dom ens vill vara i din närhet, så vad har du gjort ? Du måste börja tänka dig för nu innan allt är försent. Men du vet att jag ändå alltid kommer finnas för dig om du skulle ångra dig men vänta inte för länge, för du utmannar ödet, jag ger snart upp.... denna text går ut till en kille som betydde allt för mig, jag tror alla fattat det redan men jag tror inte han har det.
Leon gör inte såhär det räcker nu jag älskar ju dig ... !


Läs det här innan du kommenterar:
- Jag fotar med min systemkamera, CANON EOS 600D
- Du får inte kopiera eller printa min bilder utan tillåtelse
- Jag vill inte ha kommentarer om din frågestund
- Kommentarer som inte handlar om min blogg eller mitt inlägg raderas


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)


URL/Bloggadress:


Kommentar: