by amanda

| Vardag
 
det är svårt att förklara med ord vilken smärta som uppstog. du vet vad du betydde för mig. jag önskar du förstog. alldeles för ofta tänker jag tillbaka på tiden. du var den enda som fanns kvar för mig när de flesta svek, jag trodde det skulle vara som du sa. du & jag till döden, men det stämde tydligen inte. jag skulle kunna göra så mycket för att få uppleva en dag igen för drygt ett år sen. snart har det gått 9 månader, det trodde jag aldrig. det kanske är slut för gott, jag har ingen aning. jag önskar bara jag slapp det här. när jag tog kontakten med dig för ett tag sen vart det ett stort steg för mig.. jag hoppades på en förändring men jag hade fel. det vi delade tillsammans, du betydde så otroligt för mig.


Läs det här innan du kommenterar:
- Jag fotar med min systemkamera, CANON EOS 600D
- Du får inte kopiera eller printa min bilder utan tillåtelse
- Jag vill inte ha kommentarer om din frågestund
- Kommentarer som inte handlar om min blogg eller mitt inlägg raderas


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)


URL/Bloggadress:


Kommentar: